Slaga eller plejel
har även kallats
plägel, pläjel, prägel, prejel, handslaga, tröskslaga och präl.
 

 

Slaga, plejel, plägel, pläjel, prejel, handslaga, tröskslaga, präl



Förr i tiden tröskade man med slaga. En slaga bestod av två trästavar. Stavarna satt ihop med ett läderband, hampa, björkvidjor eller en skinnbit. När sädeskärvarna var helt torra lossades banden som höll dem ihop och sädesstråna lades ut i ett lagom tjockt lager på golvet i logen. Sedan höll man i slagans skaft (som kallas handval) och slog den andra delen (slagvalen) mot säden som låg på loggolvet. Då lossnade kornen från sädesaxen och halmstråna. Tröskningen var ett av det tyngsta arbetena på en bondgård. Eftersom detta var ett väldigt enformigt arbete var man ofta fler som arbetade samtidigt och turades om att slå med sina slagor så att det blev taktfast. Ibland sjöng man till takten som uppstod. På en del ställen (främst i Norrland) började man använda tröskverk. Här kan du läsa mer om redskapet slaga och här om  tröskning.

 
Sidan om "Slaga, plejel, plägel, pläjel, prägel, prejel, handslaga, tröskslaga och präl" ingår i ett föremålslexikon.
I lexikonet finns bilder på gamla föremål och redskap från både hushåll och lantbruk.
Där finns också förklaringar på vad sakerna användes till.

 


Länk till föremålslexikon

Länk till startsidan: Domböcker och domboksforskning

 

 Antal besökare idag
  
Totalt antal besökare
räknat från 4/12-2006

 
Antal besökare online