Erik Brolin och Britta Bengtsdotter


Text: Marita Persson, Fakta: Marita Persson och Thore Brolin

(Artikeln har varit publicerad i Brolinbladet. Här har jag omarbetat texten lite.)


Eriks historia och bakgrund

En lördag i slutet av januari år 1810 låg den 37-åriga hustrun Stina Jonsdotter i födselvåndor. Troligen höll vintern fortfarande den lilla Västgötasocknen Flakeberg i ett järngrepp. Kanske ven vinden utanför knuten. Då var det säkert svårt att få torpet riktigt varmt trots brasan i öppna spisen. Stina hade troligen hjälp av en eller flera grannfruar. Någon utbildad barnmorska fanns ännu inte i Flakeberg. Grannfruarna hade ju erfarenhet av egna barnfödslar och kunde vara till stor hjälp men vid svåra förlossningar kunde de inte göra något. Risken för att något skulle gå fel och att modern eller barnet skulle dö var alltid närvarande.

Brolins soldattorp

Bildtext: Blyertsteckning av stugan Erik Brolin var född i. Uppgifter om hur stugan såg ut kommer från Algot Pettersson, Flakeberg. Teckning av Tage Brolin.
 

Vilka tankar for genom Stinas huvud när hon nu för tredje gången skulle föda barn? Var hon orolig för sin egen del eller tänkte hon på sina två förlossningar i ett tidigare äktenskap? Vågade hon hoppas att detta barn skulle överleva eller skulle hon behöva sänka ner ännu en liten kista i marken?

Om vi börjar med att backa tiden ytterligare 10 år tillbaka till januari 1800 så hittar vi Stina i Särestad pastorats vigselbok när hon 27 år gammal gifte sig med den 5 år äldre rusthållaren Sven Persson ifrån Berget, Olunda. Att han var rusthållare tyder på att han hade det ganska gott ställt. En rusthållare skulle hålla en ryttare med utrustning och häst och i gengäld fick han skattelättnader. För att kunna bli rusthållare behövdes ett startkapital som alla inte hade. Därför kan vi anta att Sven hade en ganska bra ekonomi och att han var ett bra parti. Stinas föräldrar hade också varit rusthållare så Sven gifte sig med någon som tillhörde samma samhällsskikt.
Men under de första åren Stina och Sven var gifta förändrades deras ekonomi drastiskt. När de varit gifta i nästan 3-års tid föddes dottern Ingierd. Sven och Stina står då som undantagshjon. Troligen hade de fått sälja av de största delarna av gården och endast kunnat behålla något hus och kanske en liten kåltäppa och en bit åkermark.

Sven och Stinas lilla flicka Ingierd dog av förstoppning redan vid 1 månads ålder. Nästa flicka, Catharina, föddes 1804 och hon klarade de första kritiska månaderna men dog redan 1806. Hon blev bara 2 år och 1 månad. Prästen hade troligen inte fått reda på dödsorsaken för i dödboken har han skrivit att hon dog av oangiven sjukdom. Vid hennes död står Sven och Stina som torpare.

Året efteråt dog även Sven. Dödsorsaken var lungsot dvs. tuberkulos i lungan. Det var en av de allra vanligaste dödsorsakerna i Sverige på 1800-talet. Sjukdomen var smittsam. Symptom var långvarig hosta, ibland med blodiga upphostningar, viktnedgång, feber och en känsla av utmattning. Sjukdomen hade ett långsamt förlopp och den sjuke blev oftast oduglig till arbete under lång tid. Det kunde ta flera år från att sjukdomen bröt ut tills döden inträffade. På den tiden fanns det inte något ställe att få ekonomiskt bidrag från när man blev sjuk och inte längre kunde arbeta. Svens sjukdom kan vara en av anledningarna till familjens drastiskt försämrade levnadsstandard. I dödboken har prästen skrivit att Sven var undantagsman. Nu var Stina både barnlös och änka.

Inte långt ifrån Stina bodde den avskedade soldaten Bengt Eriksson Bom och 2½ år efter Svens död gifter Stina om sig med honom. De kände troligen varandra sedan tidigare. Bengt hade blivit approberad (godkänd) och antagen som soldat under Västgöta Dals regemente för Olunda Klintegården år 1779. Han var 6 fot och 2 ¼ tum lång. 1806 begärde han och fick avsked. Han hade bevistat kriget och blivit skadad i ena knäet. Kriget syftar troligen på det ”Pommerska kriget” mot Frankrike 1805-1807. Han anmäldes till underhåll vilket innebar att han fick ersättning eftersom han blivit skadad i tjänsten.

Bildtext:
Uniform som användes av soldater från Västgöta Dals regenente från och med år 1798.

Bengt hade blivit änkman bara några månader innan Stina blev änka. Hans första hustrun hette Kerstin Larsdotter. Med henne hade han 5 barn. Dottern Britta föddes 1782 och följdes av Maria 1786. Maria dog redan efter 11 dygn. Sedan kom Eric 1790. Han dör troligen som ung. Stina som föddes 1792 dog redan 1793 endast 1 år gammal och den yngsta dottern Maria född 1794 dog efter fyra dygn. Av alla barn som Bengt och Stina fått i sina tidigare giften var det bara Bengts äldsta dotter Britta som levde när Bengt och Stina gifte sig med varandra.

Det var Bengt och Stinas första gemensamma barn som var på väg att födas i början av denna berättelse. Gossen som fick namnet Erik föddes den 27 januari 1810. Föräldrarna uppgavs bo vid Olunda. Det är den här gossen som blir stamfar till alla oss i den här Brolin-släkten. Två år senare föddes Eriks enda helsyskon, Kerstin. Hon dog redan i januari 1817 av smittkoppor. Sjukdomssymtomen var en våldsam influensa med hög feber, huvudvärk, ryggsmärtor och ibland även andra symptom som kräkningar och diarré. Efter några dagar minskade febern något och blåsor (koppor) uppträdde över hela kroppen. Sjukdomen var mycket smittsam. Den drabbade huvudsakligen barn eftersom den äldre befolkningen oftast var immun efter en genomgången infektion. Många av barnen som insjuknade dog. 1816 kom en lag om obligatorisk vaccination mot smittkoppor. Men tydligen hade Kerstin inte hunnit få vaccinet.



När Kerstin dog hade modern Stina Jonsdotter redan varit död sedan två år tillbaka. Hon dog i februari 1815 av bröstfeber och blev bara 42 år gammal. Bröstfeber var en lungsjukdom med feber t.ex. lunginflammation.

Bengt väntade nästan fem år innan han gifte om sig med tredje hustrun Anna Persdotter. Lyckan varade inte ens två år innan Bengt ännu en gång var änkeman efter att Anna dött i barnsäng åtta dagar efter sonen Pehr föddes.

1824 var det åter dags för Bengt att träda in i äktenskap nu med fjärde hustrun Kerstin Andersdotter. I detta äktenskap föds barnen Maria (Maja) 1824 och Anders 1826. Men i augusti 1827 var det Bengts tur att avsluta sina dagar på jorden. Av alla hans barn var det bara 5 som överlevde honom! Hans äldsta dotter skulle snart fylla 45 år medan hans yngsta barn Anders inte ens var ett år.

Brittas bakgrund

Samma år som Erik föddes, 1810, fast i juni månad föddes även hans blivande hustru Britta. Britta som var stattorparen Bengt Olofsson och hustrun Annika Jonsdotters tredje barn föddes i Sten under Gunnarstorp, Flakeberg. En stattorpare var anställd vid en lantegendom. Han hade rätt att bebo ett av lantegendomens torp tillsammans med sin familj och hade lov att bruka ett stycke jord och även få lite lön mot att han utförde dagsverken på lantegendomen.

Deras äldste son som döptes till Johannes föddes 1807 i Brennerna, Levene. Han dog när han var 1 år och 1 månad av kikhosta och kallades Jonas i dödboken. Då bodde familjen i Sten under Gunnarstorp, Flakeberg. Där föddes 1809 nästa son som också fick namnet Jonas. Han fick nöddop och dog samma dag som han föddes.
När Britta bara var ett halvt år gammal drunknade hennes pappa Bengt i hamnen i Göteborg då han endast var 33 år. Vad han gjorde där vet vi inte. Möjligen ingick det i hans dagsverke att göra inköps- och försäljningsresor till Göteborg åt ägaren på Gunnarstorp.Det var inte lång tid Britta fick ihop med sin far.


 

Modern Annika gifte om sig 1812 med drängen Petter Larsson. Samma år föddes deras dotter Lena. Då var Petter soldat och bodde med familjen vid Örlanda i Hyringa. Sedan följde barnen Maria född 1815, Ingrid 1817, Lars 1820 och Anna 1825. Alla Brittas halvsyskon levde till vuxen ålder! Brittas styvfar dog 56 år gammal år 1837 av feber. Modern Annika levde fortfarande men var både bräcklig och blind enligt husförhörslängden för år 1835-1841. Anteckningen blind följde henne i husförhörslängden tills hon dog 1855. Hon var då ca 75-80 år gammal och uppgavs ha dött av ålderdom.

Erik och Britta flyttar hemifrån

Erik Brolin flyttade redan år 1826 som sextonåring till Mellangården i Tuve (Göteborg) där han står som dräng. Prästen har antecknat att Erik var enfaldig i sin kristendomskunskap, ärlig och ledig till äktenskap. Ganska snart flyttade Erik vidare till Måns-Torbjörnsgården som också låg i Tuve. 1828 flyttade han igen. Det står att han flyttar till Askim och nu har han någorlunda kristendomskunskaper. 1829 dyker han åter upp i Tuve. 1830 flyttar Erik från Tuve till Göteborg. 1831 eller 1832 flyttade Erik från Lundby, Hisingen till Göteborgs Garnisonsförsamling. I inflyttningslängden under rubriken smittkoppor har prästen skrivit naturliga. Troligen hade Erik någon gång varit sjuk i smittkoppor men överlevt och nu hade han ett naturligt skydd mot sjukdomen och behövde inte vaccineras. Kanske blev han sjuk 1817 när smittkopporna spreds i Flakeberg och hans helsyster dog i sjukdomen.

1833 flyttade Erik från Göteborgs Garnisonsförsamling till Bergmanstorp i Främmestad. Där står att han säger sig vara soldat vid Västgöta Dals regemente och heta Brolin. Det är första gången som efternamnet Brolin används.

Han hade blivit approberad (godkänd) och antagen som soldat under Västgöta Dals regemente för Främmestads rote den 2 juni 1834. Han var 5 fot och 10 ½ tum lång.

Någon säker förklaring till varför Erik fick efternamnet Brolin finns nog inte. Det fanns på 1700-talet en soldat i Främmestad som tillhörde Västgöta Dals regemente och som också hette Brolin. Det troligaste är dock att de fick heta Brolin eftersom de var soldater under Brogårdens rote. Många soldater uppkallades efter gården de hörde till. Det är inte troligt att en blivande soldat fick bestämma sitt nya efternamn.

Pigan Britta Bengtsdotter flyttade år 1827 från Tengene pastorat (Hyringa socken ingick i Tengene pastorat) till Kvarnegården, Balltorp i Barne-Åsaka. Senare samma år flyttar hon vidare till Lillegården som också låg i Barne-Åsaka. Där stannar hon tre år. Sen bär det vidare till Ånnestorp i samma socken. Hon flyttar därifrån 1830 men är tillbaka i Ånnestorp redan 1831. Därifrån flyttar hon 1832 till St. Svenstorp, Barne-Åsaka och sedan vidare 1835 till Bergmanstorp, Främmestad. Där blir Britta inskriven som piga hos Erik Brolin.

Vigseln

De gifte sig den 30 december 1835 och fick sju barn. Detta äktenskap är utgångspunkten för hela vår släkt Brolin dvs. Erik Brolins och Brita Bengtsdotters avkomlingar. Vid vigseln antecknas Erik Brolin som soldat och Britta Bengtsdotter som piga.



Bildtext: Bild från Främmestads vigselbok. Prästen som inte kände Erik och Brittas föräldrar har lyckats att växla på Eriks fars för- och efternamn och har skrivit fel efternamn på både Stina och Bengt. Men genom att följa Erik och Britta bakåt i tiden hittar man deras föräldrars rätta namn.

Ur en uppteckning från andra hälften av 1800-talet från våra trakter berättas hur ett bröllop gick till. Troligen var Erik och Brittas bröllop lite enklare än det som beskrivs i uppteckningen men den ger oss en vink om hur deras bröllop kan ha varit.

Innan bröllopet kunde hållas var det mycket som skulle ordnas. Man behövde slakta så att man fick mat till festen. Man behövde också brygga så man fick något att dricka. Sen behövde man tvätta kläder och hus. Cirka en vecka före bröllopsdagen följdes blivande brudgum och svärfar åt för att i gård efter gård bjuda gästerna. På varje ställe skulle de ha förplägnad.

På bröllopsdagen började gästerna komma vid 10-tiden. Ett par förridare sändes ut att möta prästen. Det var en ståtlig syn att se dessa förridare på sina hästar, ledsagande prästen fram till bröllopsgården.

Under vigseln skulle 2 brudhållare och 2 brudpigor hålla brudpällen över brudparet. Brudpällen utgjordes vanligen av en större sjal. Drogs den för mycket åt brudgummen, betydde det att han skulle bli den som bestämde och drogs den för mycket åt bruden skulle hon bli den som bestämde.
Efter vigseln vidtog den stora middagen som räckte i cirka 3-4 timmar. Middagen bestod av flera kötträtter, potatis, kål, brynost, sötost och äggost. Till varje rätt serverades en sup. Vid varje rätt som bars in spelades en låt av en klarinettspelman och en fiolspelman. Prästen skulle skära upp av skinkan, korven och brunosten till alla gästerna.



Bildtext: Äggostform

Till gröten skulle man rimma. De förnämsta gästerna skulle äta på tenntallrikar, de övriga på trätallrikar. Till middagen hörde vidare skåldrickning och hopsamling av skålpengar.

Frampå kvällen började dansen. Först dansade prästen med bruden, sedan dansade bönemannen med hemme, sedan brudgummen och slutligen de övriga gästerna. Då lades så mycket danspengar till brudparet som givaren hade råd med. Prästen skulle högt meddela hur mycket varje dansande givit och hur mycket de lovat ge och så tackade han för det. Sedan dracks givarens skål. Till sist åts kvällsmat och så var den första bröllopsdagen till ända. När man gick till sängs skulle en gosse dra av brudgummens skor. Han fann då vanligen en peng i ena skon.

När man vaknade andra dagen var det svårt att hitta sina skor. Unga män brukade gå upp i ottan och blanda ihop eller gömma skorna.

Andra dagen gick man den så kallade långdansen. Då gick brudföljet och en del gäster ut i bygden för att bjuda folket på mat och brännvin. Även de man träffade på vägen fick en del av förplägnaden.

Tredje dagen fortgick på ungefär samma sätt som de andra med spel, dans, och olika upptåg. Slutligen skulle kokerskan, diskerskan och spelmännen ha klingande mynt av gästerna för sitt arbete. På eftermiddagen påbörjades hemfärden.

Barnen kommer
 
Britta var redan gravid vid vigseln i december 1835. Dottern Stina föddes den 27 maj 1836. Hon dog den 14 oktober samma år. Dottern Anna-Cathrina föddes den 27 juli 1837. Sonen Bernhard föddes den 6 december 1839. Dottern Kristina den 1 januari 1842 och sonen Johan den 21 juli 1844.
Erik hade den 1844 begärt och erhållit avsked ”såsom ägare av hemmansbruk”. Som vitsord står ”tjent utmärkt väl”. Familjen flyttar hösten 1844 från Bergmanstorp till Siggesgården i Malma. Gården är troligen den som Pernilla Nilsson nu äger, f.d. Lars Brolins. Sonen Svante föddes den 10 mars 1847 och yngste sonen Lars Petter föddes den 15 april 1850.

Det verkar gå bra för familjen och de stora barnen började flytta hemifrån. Då började den smittsamma sjukdomen rödsot härja i Sverige år 1857. Rödsot eller dysenteri som den också har kallats är en tarminfektion som ger blödningar i tarmen. Denna fruktade farsot härjade periodvis i Sverige. Under år 1857 dog 10 650 svenskar i den. Rödsot/dysenteri orsakas av bakterier som överförs mellan människor via livsmedel eller vatten som förorenats av avföring. Symtomen var feber, kraftiga knipsmärtor i buken och ofta blodiga eller slemmiga avföringar. Den 23 augusti konstaterades första dödsfallet av rödsot i Malma. Den 27/10 dog den sista personen. Däremellan dog nästan 50 personer från Malma. Cirka 75 % av dem var barn. Erik och Brittas familj drabbades också då sonen Johan insjuknade och dog endast 13 år gammal.



Bildtext: I Malmahusförslängd 1857-1862 står Johan som utflyttad till evigheten.

Erik Brolin utvidgade sin gård och köpte år 1860 en tredjedel av Torpet 1/3 av Jonas Andersson. Denna del, Torpet 1:10 (34/768 mantal Torpet), ägs nu av Sixten Werner. Kontraktet på köpet lyder:


”Enligt utlyst auktion som hölls den 24 juli 1860 utbjöds 3/64 mt i Torpet Askjum som får tillträdas den 14 nästa mars med andel uti äng, skog och mark torvmosse och hängnad till hus erhåller köparen den vagnbod som står på gatan dock för en blivande köpare nu genast antaga den jord som i höst skall besås med råg.
1/1 Blivande köpare uteslutes från den kålgård som nu är inhägnad bakom bygnaden och stannar hos säljaren och dennes hustrus livstid.
2/1 Villkor till Carl Andersson på Torpet fortfar enligt dess kontrakt.
3/1 Köpeterminerna bestämmes så att 333 rd 6 öre riksmynt betalas i oktober månad detta år, återstoden betalas hälften den 14 mars 1861 och andra hälften betalas den 14 mars 1862, dock med ränta å 6 % från tillträdet.
4/1 Det o gården befintliga bancolånet får avgå i köpesumman som betalas den 14 mars 1861 eller vid tillträdet.
5/1 Säljaren ansvarar för alla kända och okända … tillika bancoräntan för år 1860. Den eventuella hemmansdel som nu säljes är 1/3 av Jonas Anderssons tidigare ägda hemmansdel Torpet.
En blivande köpare ställer antagligen borgen. Efter att detta upplästs skedde upprop 3 gånger. Första gången stannade Anders Andersson, Sandtorp för 2.100 riksdaler, för andra gången stannade Erik Brolin för 2.166 riksdaler och för tredje och sista gången stannade Erik Brolin för 2.333 riksdaler vilket bekräftades med klubbslag.
Förestående contrakt erkännes och jag förbinder mig att efterleva och uppfylla detsamma:

Vittnen: Jonas Andersson, Anders Svensson  
                           
Erik Brolin köpare
Jonas Andersson säljare

Första summan är betald med 333 riksmynt och 16 öre
Kvitterat den 24 oktober 1860
Jonas Andersson

På andra köpesumman är avbetalat 267 riksdaler 3 öre
Kvitterat den 14 mars 1861
Samma dag 571 riksdaler 45 öre
Tillsammans 839 riksdaler Jonas Andersson

Andra köpesumman 1000 riksdaler är tillfullo betalt
Kvitteras den 14 mars 1861 Jonas Andersson

På tredje köpesumman är betalat 244 riksdaler 20 öre den 4 april 1861
Dito den 14 mars samma år betalat 609 riksdaler 87 öre
Vittne Carl Johansson Kvitteras Jonas Andersson

Hela tredje köpesumman är tillfullo betald
Kvitteras Jonas Andersson hållit i pennan
Bevittnas av Jonas Johansson”


Erik Brolin skulle erhålla lagfart på köpet, och från detta framgår följande: ”Utdrag ur lagfartsprotokollet, hållet vid lagtima HösteTinges med Åse och Wiste härader i Grästorp den 16 oktober 1867”.

§ 9 För vinnande av lagfart ingavs ett så lydande
Salubrev
Härmed göres veterligt, det jag undertecknad upplåtit och försålt av min ägande hemmansdel 35/768-dels mantal i skatte frälsehemmanet Torpet Askjum i Malma socken Viste härad till Erik Brolin och dess hustru Brita Bengtsdotter i Siggesgården Askjum för en på utlyst auktion högst bjuden summa 2.333 kr 33 öre riksmynt och undantagsvillkor enligt kontrakt, och förenämnda summa är mig tillfullo betald varder den härmed kvitterad och avhänder jag mig förenämnda hemmansdel 35/768 mantal Torpet Askjum och densamma tillägnar köparen Erik Brolin, dels hustru barn och arvingar.
Till styrka härmed varder detta med våra namns underskrift i vittnes närvaro bestyrkt.
Askjum den 26 maj 1867
Jonas Andersson hållit i pennan, säljare
Erik Brolin, Brita Bengtsdotter köpare
Wittnen; Carl Johansson, Johan Johansson

Köpet är hembjudet Fryxell Langensköldska Stiftelsen, som äger frälseräntan, men stiftelsen begagnar ej sin lösningsrätt, betygar Höckgården den 15 oktober 1867. A J Bergmark Stiftelsens Ombud

Härjämte företeddes utdrag av Härads Rättens lagfartsprotokoll den 9 september 1845, § 63, utvisande att Jonas Andersson och hans hustru Maria Carlsdotter erhållit första uppbudet å 7/64 mantal skatte frälse Torpet Askjum, som det köpt av den senares föräldrar Carl Andersson och Annika Andersdotter enligt köpe brev av den 18 september 1845.

Med anledning härav meddelades Erik Brolin och hans hustru Brita Bengtsdotter första uppbudet å 35/768 mantal skatte frälse Askjum Torpet i Malma socken, Wiste härad, vilken hemmansdel de för Tvåtusen trehundra trettiotre riksdaler 33 öre jämte vilkor om undantag köpt av Jonas Andersson; därom bevis å salubrevet tecknade och utdrag av protokoll skulle meddelas.
Som ovan På Härads Rättens vägnar: Johan Holm”


Erik Brolin dog den 29 juni 1862 som hemmansägare på Siggesgården i Malma av bröstvärk. Bouppteckning efter honom visar att familjen hade en mycket god ekonomi. Erik och Britta som båda växte upp i ganska fattiga familjer hade lyckats att höja sin familjs levnadsstandard riktigt rejält!


Några månader efter Erik dött kom Anders Petter Andreasson som dräng till gården. Han var född den 5 september 1840 i Gäddegården, Malma. Han stannade kvar som dräng hos Britta till 1864 då han flyttade vidare till sin bror i Gäddegården. Men troligen hade tycke uppstått mellan Britta och drängen. De gifte sig den 27/1-1866. Britta var då 55 år och drängen endast 25 år. Brittas två äldsta barn Anna-Cathrina och Bernhard var äldre än sin nye styvfar!

Anders Petter och Britta står i början som hemmansägare. Någon gång mellan 1866 och 1872 blir de istället undantagsägare vilket innebär att de nu sålt eller gett bort de största delarna av gården. Den 9 november 1878 flyttade de båda till Göteborg och bodde där till den 26 november 1880, då de flyttade tillbaka till Siggesgården. Där bodde de åter på undantag. Vad de gjorde under sina två år i Göteborg vet vi ännu inte.

Den muntliga traditionen säger att Anders Petter Andreasson var en helt oduglig karl, att han var lat och levde på Brittas pengar. Det var dispyter och till och med slagsmål mellan honom och Brittas barn. Hösten 1882 samlade Brittas barn ihop pengar och köpte en amerikabiljett åt Anders Petter. Han flyttade till Amerika den 4 november 1882.

Britta Bengtsdotter bodde kvar på Siggesgården och avled den 3 november 1885 av slag. Det innebär att hon plötsligt drabbades av en allvarlig sjukdom t.ex. hjärnblödning eller hjärtinfarkt. Ordet slag syftar på att i ett slag blir allt plötsligt förändrat.

Till startsidan
Domböcker och domboksforskning

 Antal besökare idag
  
Totalt antal besökare
räknat från 4/12-2006

 
Antal besökare online